Tänk på barnets begränsade uthållighet

• Satsa på korta arbetspass med ett tydligt början och slut. Låt barnet vara aktivt och tillåt många pauser där det får röra på sig. Ibland behöver barnet också hjälp med att avsluta en uppgift genom att man förvarnar i god tid och det kan ske till exempel genom en äggklocka, timer eller något annat som markerar att det snart är dags.

Förutse problemsituationer

• Mycket av det vi ser som ett problembeteende hos barn med adhd som att de stör och saboterar undervisningen – inte får något gjort, tjatar, klagar eller bråkar med kamrater och lärare – kan undvikas genom förutseende och planering och genom att man anpassar undervisningen till barnets förutsättningar. Det kan vara till hjälp att kartlägga vilka situationer som är svåra för barnet, t.ex. övergångssituationer, självständigt arbete, väntan, fria aktiviteter och iaktta vad det är som händer då. Hur kan du som pedagog underlätta för barnet? Vissa situationer kanske helt kan undvikas, andra kan man kanske planera bättre. Det gäller att försöka ligga steget före.
• Var tydlig med vad barnet ska göra på rasten, på väg till, i och från matsalen, på utflykten och liknande situationer.

Uppmuntra önskvärt beteende och använd belöningar

• Barnets svårhanterliga beteende kan leda till att man hamnar i onda cirklar där man hela tiden tjatar och förmanar och hamnar i upptrappade konflikter med barnet. När man uppmuntrar och berömmer barnet för något bra det gjort, är det viktigt att barnet vet varför det får beröm, det förstärker det positiva beteendet. Beröm det ofta!
• Eftersom barn med ADHD har svårt för att motivera och styra sig själva mot önskvärda mål, kan de vara hjälpta av ett system med yttre och påtagliga belöningar. Det är en hjälp för att kompensera dem för deras svårigheter och är ingen mutning. Det är i stället en form av en kraftigare belöning för önskvärt beteende än vad beröm och uppmuntran är.  Belöningarna kan vara dels materiella, dels speciella förmåner och trevliga aktiviteter. Se till att belöningarna verkligen är något som barnet uppskattar. Gör belöningssystemet verkligt med hjälp av ett schema som sätts upp synligt för eleven.

Att sätta gränser

• Barn med ADHD gör många och provocerande saker och man måste välja sina krig och hålla huvudet kallt.  Oftast är det bästa sättet att ignorera barnet när det gör något dumt, men i ett aggressivt och destruktivt beteende måste man ingripa innan det gått för långt. Säg kortfattat och neutralt om vad som gäller och handla istället för att resonera med barnet. Tala om i förväg vilka konsekvenser som gäller och förvarna bara en gång innan du genomför en bestraffning och ge dig bara på det du klarar av att konsekvent genomföra. Hur irriterad du än är, ge barnet en positiv uppmuntran så fort det bättrat sig.

Att hålla ordning

• Att ha en ständig röra i bänken/skåpet, aldrig hitta sina saker, att ständigt glömma böcker, gympapåse etc är tröttande både för barnet och för omgivningen. Hjälp barnet att hålla ordning i bänken eller skåpet genom regelbundna inspektioner. Se till att barnet har en egen krok i korridoren. Ge barnet dubbla uppsättningar av sådana böcker och kompendier som ska användas både hemma och i skolan. Se till att barnets anteckningsbok och kalender används. Om barnet har svårt för en kalender och har en mobiltelefon, skriv in allt viktigt i mobiltelefonen i stället. Lär barnet studieteknik, att markera det viktiga osv.

Hemuppgifter och prov

• Ett gissel för många barn med ADHD och deras föräldrar är alla hemuppgifter. Både vanliga hemläxor och de hemuppgifter som kommer av att barnet inte hunnit med att göra allt i skolan. Var väldigt försiktig med att ge för många läxor och ge mer allt eftersom barnet klarar av det.
• Inför prov kan man underlätta genom att göra instuderingsfrågor på ett papper, dela upp i steg och markera det viktiga. Skicka ett extra papper via e-mail till föräldrarna, för ett papper försvinner så lätt på vägen hem från skolan. Det är också viktigt att barnet får tillräckligt med tid på sig vid provskrivningen, varken för mycket eller för lite.

Pedagogiska hjälpmedel

• Penna med tjockare skaft kan vara lättare att använda om handmotoriken är dålig.
• Anpassa bänken och stolen så att eleven sitter bättre.
• Använd tids- och planeringshjälpmedel, t.ex. timglas, timer och kalendrar/scheman, eventuellt elevens mobiltelefon.
• Talböcker, om barnet är hjälpt av det.
• Datorn kan vara ett bra hjälpmedel, både för att skriva och för att lära. En del barn kan ha så svårt med sin motorik, att det går mycket lättare att skriva saker på datorn än för hand med en penna.

Problemlösningsstrategier

• Lär barnet att lösa problem via olika problemlösningsstrategier.
• Börja med att tillsammans med barnet beskriva ett problem.
• Diskutera vilka lösningar som kan tänkas finnas på problemet och för- och nackdelar på lösningarna.
• Välj den lösning som verkar bäst och prova den och utvärdera sedan det hela tillsammans med barnet.
• Om den valda lösningen inte fungerade, prova ett annat alternativ.

Kamrater

• Många barn med ADHD är väldigt intensiva av sig och kan ha svårt att få kamrater och kan också vara påfrestande för andra barn i en grupp. Här kan du som lärare påverka de andras inställning till barnet. Om man har ett positivt klimat och en god sammanhållning i gruppen är det också lättare för barnet med ADHD att accepteras av de andra barnen. Ge barnet med adhd en positiv status genom att lyfta fram och uppmuntra sådant han eller hon är bra på inför de andra barnen.

Åtgärdsprogram

• Kartlägg eleven pedagogiskt och gör en beteendeanalys av vad som utlöser problembeteenden och vilka konsekvenser det får. Titta också på fler faktorer som påverkar barnet – lokaler, barngruppen, bemötanden, arbetsformer och så vidare.
• Diskutera med kollegor i arbetslaget och andra inblandade. Sätt därefter upp tydliga och realistiska mål som är mätbara och formulerade i beteendetermer. Ange både kortsiktiga och långsiktiga mål.
• Diskutera i arbetslaget hur målen ska uppnås och vilka som har ansvar för vad och vilka stödinsatser och anpassningar som behövs.
• Gör en plan för utvärdering och uppföljning.

Samarbete med föräldrarna

• I det pedagogiska arbetet med barn som har ADHD är samarbetet med föräldrarna oumbärligt. Det är viktigt att man respekterar varandras olika kunskaper om barnet.
• Se till att ni har ett bra rapporteringssystem i form av kontaktbok, e-mail eller regelbunden telefonkontakt.
• I vissa fall kan man också samarbeta om olika belöningssystem.

Att ha stöd för egen del

• Det är krävande att undervisa barn med ADHD och som pedagog kan man lätt ställa för höga krav på sig själv.
• Tänk också på dina egna behov och sätt upp mål och en ambitionsnivå du tror att du klarar av och orkar med. Begär inte för mycket av dig själv och var beredd på bakslag och besvikelser, men också mycket glädje. Ge inte upp, förändring kan ta tid.
• Se till att du har ett bra stöd av kollegor och  skolledning  genom handledning och konsultation.

Ju mer man som pedagog förstår och känner till elevens funktionshinder, desto lättare är det att ge barnet vägledning och stödja dess utveckling. Kom ihåg att varje barn är unikt och det gäller att pröva sig fram för varje barn för att det skall ge bäst resultat.

• De mest typiska dragen hos elever med ADHD är uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och överaktivitet.  Svårigheterna ökar ofta i ostrukturerade situationer och blir bättre när allt är planerat och styrt i förväg.  Många av dessa elever är också känsliga för röriga och stökiga miljöer och har ofta en ojämn prestationsförmåga med bra och dåliga dagar eller perioder.

Pedagogik

• Dessa barn mår bra av en tydlig struktur och en tydliggörande och konkret pedagogik. Arbetsuppgifterna behöver vara tydliga och avgränsade och arbetspassen behöver vara korta på grund av dessa elevers begränsade uthållighet. Instruktionerna ska vara korta och entydiga och regelbunden och positiv feedback på elevens prestationer uppmuntrar eleven att fortsätta. Barnet behöver mycket yttre stöd för att kompensera bristen på sin inre styrning och planeringsförmåga.

Kartläggning och enkla och tydliga mål

• Om man gör en pedagogisk kartläggning av eleven och därigenom får fram barnets svagheter och styrkor, är det också lättare att sätta upp realistiska mål för undervisningen.
• Uppmuntra det som barnet är bra på och intresserad av. Försök att hitta vägar förbi svårigheter och minimera riskerna för att misslyckas – både kunskapsmässigt och socialt. Lyft fram barnets starka sidor och arbeta varsamt med barnet för att hjälpa det med det som barnet har svårt för.

Skapa struktur

• Barn med ADHD har svårt att få grepp om tillvaron och behöver mycket struktur i sitt liv. De mår bra av rutiner och tydliga upplägg av sin dag. Det är viktigt att deras arbetspass inte är för långa och att aktiviteterna är omväxlande och har en början och ett slut. Barnen behöver få veta vad de ska göra, när saker äger rum, i vilken ordningsföljd och hur det ska gå till.  Ett individuellt schema med bilder (för de yngre barnen) och text (för de äldre barnen), samt klockslag då allt börjar eller slutar är något som underlättar. Fria aktiviteter, som raster, kan behöva schemaläggas. Enskilda uppgifter kan behövas brytas ned i olika steg och tydliggöras via scheman.

Barnets arbetsmiljö

• Se till att klassrummet är fritt från störande stimuli och ha eleven så nära katedern som möjligt. Se också till att eleven har en bestämd plats att sitta på och att saker finns på bestämda platser och att det är lätt att hitta. Viktig information och regler bör skrivas upp på tavlan så att det syns väl och man kan också skriva och sätta upp affischer på väggarna.

Ha en tydlig kommunikation och väck intresse

• Tala kortfattat och vänligt om för barnet vad du vill att det ska göra och gör det steg för steg. Förvissa dig om att barnet förstått det du sagt genom att låta barnet återberätta instruktionerna för dig.
• Använd undervisningsmaterial och tekniker som stimulerar alla sinnen hos barnen. Åskådliggör med bilder, illustrationer, föremål och konkreta exempel. Använd färger pedagogiskt och rama in det du vill att barnen ska fokusera på. Konkret och åskådligt material, som barnet med adhd själv kan laborera med, fungerar ofta bättre än bara papper och penna, t.ex. i matematik.
• Mycket konkurrerar om barnets uppmärksamhet. Satsa därför på att verkligen dra uppmärksamheten till din person genom att berätta fängslande och entusiastiskt på ett språk som barnet förstår, genom att använda kroppsspråk och variera tonläget.
• Tänk på att planera lektioner, aktiviteter och uppgifter med hänsyn till hur länge barnet kan koncentrera sig. Korta pass med tydlig början och slut, samt skapa balans mellan undervisningspass, självständigt arbete och fria aktiviteter utifrån vad barnet klarar. Låt barnet vara aktivt och tillåt många pauser där det får röra på sig.

(forts. i tips för lärare 3)

En del av nedanstående information är läraranteckningar som ett resultat av samarbetsprojektet Sid Richardsson Fellow School – University Collaborative Project, Texas A&M University Corpus Christi Independent School District.

Den formades för att lärare bättre skall kunna hjälpa och hantera barn med ADHD i klassrummet, så att barnen får hög självkänsla och sociala färdigheter.

En miljö för inlärning

1. Som en del av den vanliga klassrumsplaceringen, placera elever med ADHD nära din kateder.
2. Placera eleverna i den främsta bänkraden.
3. Se till att de är omgivna med goda förebilder.
4. Uppmuntra undervisning från deras kamrater och inlärning genom samverkan/samarbete.
5. Undvik distraherande stimuli som fönster, värmeelement, luftkonditioneringsapparater och andra saker som kan störa.
6. Eftersom förändringar är besvärliga för dessa elever, undvik förändringar i schemat, fysiska omflyttningar, plötsliga avbrott och övergångar som de inte räknat med och vetat om några dagar i förväg.
7. Se till att eleverna har en stimulireducerad studieplats för bästa studieresultat.
8. Uppmuntra föräldrarna att skapa en liknande studieplats hemma åt eleverna, med fastställda rutiner och tider för studierna och att de granskar avslutade hemuppgifter. Det är också bra om föräldrarna regelbundet organiserar skolväskan och ser till att alla skolböcker och det som ska med till skolan finns där.

Att ge instruktioner med omsorg

1. Under den muntliga instruktionen – håll ögonkontakt med eleven/eleverna.
2. Kontrollera ofta och ge eleven det stöd som behövs.
3. Förenkla komplicerade anvisningar, eller ta det steg för steg med eleven.
4. Innan eleverna påbörjar en uppgift – se till så att de verkligen förstår instruktionerna och vet vad de ska göra.
5. Om det behövs, upprepa instruktionerna lugnt och bestämt.
6. Ibland kan skriftliga instruktioner vara bra, då kan eleverna gå tillbaka och stämma av punkt efter punkt i vad de gör. Detta är speciellt bra vid hemuppgifter, då eleven snabbt glömmer av vad som skall göras vid muntliga instruktioner. Då kan också föräldrarna hjälpa eleven på ett helt annat sätt.
7. Man kan med tiden minska graden av hjälp, men kom ihåg att elever med ADHD behöver mer hjälp under längre tid än andra.
8. Kräv en anteckningsbok för de dagliga uppgifterna och:

• se till att eleverna skriver ned alla uppgifter rätt varje dag (hjälp till om det behövs)
• se till att eleverna har rätt läxböcker med sig hem
• signera anteckningsboken varje dag för att visa att läxorna gjorts (föräldrarna ska också signera boken)
• använd anteckningsboken för daglig kommunikation med föräldrarna
• Se till att föräldrarna vet vilka läxor som ska göras och vilka prov som eleven skall läsa på
• Ha gärna samma veckodag varje vecka då läxan i ett ämne skall vara gjord

Att ge uppgifter

1. Ge eleverna bara en uppgift åt gången.
2. Kontrollera ofta och ge stöd.
3. Fastställ varje elevs svagheter och starkheter för att bättre kunna ge dem den hjälp de behöver.
4. Anpassa uppgifter efter behov efter överläggning med specialundervisningspersonal.
5. Se till att du testar graden av kunskap, inte graden av uppmärksamhet.
6. Ge extra tid för arbetsuppgifter till de elever som behöver det. Bestraffa inte elever med ADHD som arbetar långsamt och behöver mera tid.
7. Barn med ADHD kan lätt bli frustrerade och stress, påfrestningar och trötthet leder lätt till dåligt uppförande.
8. Ett ämne som är intressant för eleven gör att eleven kan sitta som ett ”ljus” under en hel lektion.
9. När ett ämne är tråkigt eller ointressant för eleven, blir han/hon ”stökig”, så det är alltid en stor utmaning att undervisa dessa elever.

Fler råd till vägen för bättre självkänsla

1. Det är viktigt att man övervakar och fostrar på ett lugnt sätt.
2. Bäst är att konstatera överträdelser utan diskussioner eller dispyter.
3. Det är bra att på förhand fastställa konsekvenser av dåligt uppförande och senare hålla fast vid det.
4. Konsekvenserna skall omedelbart meddelas eleven.
5. Kontrollera regelbundet ett ordentligt uppförande.
6. Upprätthåll genomgående klassrumsreglerna.
7. Ge uppmuntran och belöna mer än du kritiserar.
8. Beröm omedelbart gott uppförande och alla goda studieprestationer.
9. Hitta alla sätt du kan för att uppmuntra barnet inom alla områden.
10. Se till att det finns meningsfull sysselsättning under rasterna för att eleverna inte ska få ett dåligt uppförande. Ibland är det bäst att styra upp rasterna för deras egen skull och för deras kompisars skull.
11. Det kan vara bra om lärare har extra koll på dessa elever under rasterna. Ibland får dessa elever skulden för något som andra gjort, eftersom de flesta tycker att dessa elever alltid är där det ”händer” något, men det är inte alltid deras fel att något ”händer”.